Nej tack, gärna framöver.

Jaha, govänner och gott folk. Min vistesle i grythyttan lider mot sitt slut. Med många olika erfarenheter på nacken. Har lärt mig grymt mycket om hur en finare a la carte restaurang fungerar, Man har sett aldelles för lite under gymnasietiden är ett som är säkert, Har tyvärr varit tvungen att tacka nej till att jobba här i sommar, känns jävligt bittert må jag säga. Men i sommar ska jag knega på lottas i stan. Vet inte mycket om stället alls, men sväng förbi och ta en bärs vettja. Utöver det jag har lärt mig yrkesmässigt så har jag lärt mid den sanna innebörden av tristess, hemlängtan och hur högt man värdesätter sina vänner, sin familj, sin flickvän och sin hemort. Men kanske aldrig riktigt visar det så mycket som man borde?
Fredrik och lars var ju här och hälsade på oss, när man blir så glad av att stöta på sina lärare bara för att det är ett bekant ansikte man ser så har man varit borta för länge ;) inget illa menat men :P
Jag och oscar har planerat lite för vårat tack för våran tid här tal. Men inte kommit särkilt långt faktiskt. Vet fan inte hur jag ska kunna tacka dessa människor nog för all tid dom lagt ner på oss, gratis käk och boende.
Även idag, kanske för sista gången. Sends Carl-jan the almighty, Above us els, his reguards to you normal people. Over and out.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0